november 2008


Vällust är sinnlig njutning, till exempel sexuell, men även annan. Enligt Katolska kyrkans tradition betraktas ett liv i omättligt sökande efter vällust som en dödssynd.

Om man hänger sig åt denna dödssynd skulle man i helvetet bli insmord i eld och svavel.

 

”Maja” målad ca 1800 av  Francisco de Goya (1746 – 1828).

maja 

 

Vännerna på Asgard önskar alla en bra dag.

PS Denna artikel återfinns på http://intressant.se/intressant, samt bloggar.se konst kultur media

Idag när smitta sprids på våra sjukhus genom dålig städning och hygien verkar det som om detta skulle vara en fullständig överraskning för de ansvariga. Kanske kan man lära något av historien.

Barnsängsfeber kallas en svår febersjukdom som kan angripa barnsängskvinnor under de första dagarna efter förlossningen. Sjukdomen kan inympas genom ämnen som överförs på en nyss förlöst kvinna genom den undersökandes fingrar, instrument, gångkläder, sängkläder m.m.

Barnsängsfebern var inte helt obekant under antiken, men blev en fruktad mordängel efter upprättandet av lasarett och förlossningsanstalter. Man lärde emellertid med tiden känna sjukdomens spridningssätt. På flera ställen lade man märke till att barnsängsfeber ofta angrep ett antal barnaföderskor, som betjänats av samma barnmorska eller samme läkare.

Särskild betydelse för om barnsängsfeberns bekämpande inom förlossningsanstalterna hade den Ungerske läkaren Semmelweiss. Han hävdade 1847 att sjukdomen berodde på en förgiftning med likgift och framhöll det farliga i att läkare eller studerande sysselsatte sig med anatomiska dissektioner eller liköppningar under den tid de hade sin verksamhet på förlossningsanstalterna. Han kunde även med statistiskt material bevisa att smittämnena från en patient överfördes med de undersökandes fingrar till friska barnaföderskor.

 

”Anatomi lektionen” målad 1632 av Rembrandt van Rijn (1606 – 1669).

rembrandt 

 

Vännerna på Asgard önskar alla en bra dag.

PS Denna artikel återfinns på http://intressant.se/intressant, samt bloggar.se konst kultur media

Duvan har varit ett viktigt symboldjur i de gamla kulturerna och ända in i vår tid.

Duvan som idag inte uppskattas på grund av att den är ett nedsmutsande plågoris har likväl blivit en symbol för fredsrörelsen.

Duvans starka instinkt att återfinna sin häckningsplats gjorde att den redan i det gamla Egypten och Kina användes som brevduva.

Redan under antiken var ”Duva” ett erotiskt smeknamn samt en omskrivning för prostituerade.

 

”Venus leker med två duvor” målad 1830 av Francesco Hayez (1791 – 1882).

francesco-hayez 

 

Vännerna på Asgard önskar alla en bra dag.

PS Denna artikel återfinns på http://intressant.se/intressant, samt bloggar.se konst kultur media

En bil med en elegant klädd herre stannar och frågar på engelska om vägen till flygplatsen. Han förklarar att han varit på en mode mässa och nu är på väg till flygplatsen för resa hem till Italien. Hans chef har gett honom en liten bonus i form av ett antal av de läderjackor av senaste mode som varit utställda. Tyvärr är det inte hans storlek men han undrar om inte intresse finns för att köpa något av honom.

Efter att ha råkat ut för ovanstående i Göteborg och Stockholm med olika personer inblandade förstår man att någon organiserar denna försäljning. Historien syns först ganska trovärdig men man undrar ju varifrån varorna kommer och vart man vänder sig med reklamationer. Det verkar vara bondfångeri som man gör klokast i att hålla sig borta från.

 

”Vattenförsäljaren i Seville” målad av Diego Rodriguez de Silva Velazquez (1599 – 1660).

waterseller-of-seville 

 

 

Vännerna på Asgard önskar alla en bra dag.

PS Denna artikel återfinns på http://intressant.se/intressant, samt bloggar.se konst kultur media

Avund är en av de sju dödssynderna, huvudsynderna eller kardinalsynderna som är ett begrepp inom katolicismen.

Avund är en känsla av olust över att inte vara delaktig av någon annans förmån.

 

”Time Saving Truth Frome Falsehood and Envy” målad 1737 av Francois Lemoyne (1688-1737).

 

 

Vännerna på Asgard önskar alla en bra dag.

PS Denna artikel återfinns på http://intressant.se/intressant, samt bloggar.se konst kultur media

Idag går många äldre med lång anställningstid ur arbetslöshetskassan i tron att de i kraft av turordningsreglerna kan vara säkra på att få vara kvar vid eventuella neddragningar i bolaget de är anställda i.

De flesta anställda är inte medvetna om att reglerna om turordning ”sist in – först ut” i LAS (lagen om anställningsskydd) kan förhandlas bort av de fackliga företrädarna och att detta förekommer frekvent. Kunskapsbristen gör att man fattar en rad beslut som får konsekvenser man inte förutsett.

Turordningsreglerna skapar en falsk trygghet som gör att man inte byter arbete även om man kanske inte trivs så bra därför att man inte vill vara sist anställd hos en ny arbetsgivare.

För företagen får lagens inlåsningseffekt också negativa konsekvenser. Nya medarbetare i en verksamhet ger en korsbefruktning där nya idéer, kunskap och erfarenhet tillförs företagen.

Det är givetvis så att skulle turordningsreglerna tillämpas fullt ut kanske alternativet till personalminskning är att verksamheten läggs ner. Vissa personers kompetens kanske inte kan undvaras. Facket kan därför inte klandras när man förhandlar bort turordningen på saklig grund.

Facket har emellertid ett stort ansvar för sin underlåtelse att inte informera om att man frekvent, vid förhandlingar i samband med personalminskningar, sätter turordningsreglerna ur spel. Många skulle säkert tänka sig för två gånger innan man går ur arbetslöshetskassan om man kände till detta.  Konsekvenserna som man inte förutsett blir i många fall oproportionellt stora för den enskilde

 

”Sista paret ut” målad av August Malmström (1829 – 1901).

sista-paret-ut 

 

Vännerna på Asgard önskar alla en bra dag.

PS Denna artikel återfinns på http://intressant.se/intressant, samt bloggar.se konst kultur media

6 november firas numer mest med Gustav Adolf bakelser. Men en gång var det en dag att komma ihåg för att stormakten Sveriges konung stupade i slaget vid Lutzen.

 

Nedanstående målning av GIIA blev på 1930 talet föremål för en akademisk strid.

I Tidskriften för Konstvetenskap XVI har grundat på denna målning Stenberg gjort gällande att den ridderligt förfinade G II A ” van Doordt typ” tillkommit på 1620 talet.  

Författaren till boken”Svenska Kungliga Porträtt” Sixten Strömbom hävdade emellertid att denna målning av GIIA inte kom till förrän omkring 1630. Sixten Strömberg besökte 1939 slottet Herrenhusen i Tyskland och kunde konstatera att dateringen 1625 utförts senare. Intressant är emellertid att modet på spets kragen är från ca 1625. På 1630 talet var kragen större och gick nästan ut på axlarna.

Målningen är sannolikt utförd av Cornelius Arendz även kallad ”Bysta mästarn”. Han var verksam i Sverige under 1610 – 1640 talen. 1622 fick Arendtz uppdrag av G II A att kopiera äldre verk av Vasa kungarna samt utföra porträtt av kung G II A och drottning Maria Eleonora. Det mest berömda av dessa målningar är den av Gustav I Vasa där kungen irriterat fingrar på sin guldkedja. De beställda porträtten levererades först efter skriftlig påstötning 1623 och hot 1624 om att bli hämtad om han inte infann sig med porträtten. Efter detta dröjde det till början av 1630 talet innan Arendtz av drottning Kristina fick nya porträttuppdrag för hovet. Arendtz konst kännetecknas av traditionell svensk porträttstil med kapprak hållning och andra ålderdomliga drag där den livfulla uppfattningen av modellens anletsdrag står i ett märkligt motsatsförhållande.

 

”Gustav II Adolf” målad 1625 av Cornelius Arendz .

arendtz-cornelius-gustav-2-adolf-stor1 

 

 

Vännerna på Asgard önskar alla en bra dag.

PS Denna artikel återfinns på http://intressant.se/intressant, samt bloggar.se konst kultur media

Nästa sida »